Vad: PDF - Portable Document Format -
Info: Wiki
Först: PDF:en är idag, som ni nog har märkt, det mest utbredda formatet att dela dokument med grafiskt innehåll. Text, bild, grafik, tabeller - allt funkar fint. Vad som kan variera är kompression av bild och grafik, framförallt förenklade kompression som förstör en del av informationen. Därför: spara inte ditt arbete som PDF för arkivändamål. Ska det sparas till portföljen etc, använd .ai eller motsvarande. För att vara säker.
Några sätt att skriva ut (och med det menas - virtuell skrivare, inte till papper).
A. Använd Adobes egna Acrobat DC (den har bytt namn över åren). Ett köpeprogram som installeras med hela Adobe paketet. Den är dels ett program (Acrobat DC) dels en virtuell skrivare. Den hittar du genom att skriva ut dokumentet.
B. Om du inte har Acrobat DC, men råkar ha Windows 10, finns det nu en Windowsvariant av PDF-skrivaren. Finns på samma plats, en skrivare.
C. Leta rätt på en av många gratis/freeware PDF converter/writer som finns. Några är bra andra mindre bra. Tips finns här: Alternative.to
D. Använd ändå Adobe Illustrators / InDesigns (InDesigns är förresten betydligt bättre än Illustrators) SAVE AS / SPARA SOM. I Indesign heter funktionen export. Slå av följande alternativ i dialogrutan: PRESERVE ILLUSTRATOR EDITING CAPABILITIES + CREATE ACROBAT LAYERS. Slå på: OPTIMIZE FOR FAST WEB VIEW. Sedan kan du ändra upp under menyn ADOBE PDF PRESETS till: SMALLEST FILE SIZE.
Visar inlägg med etikett Lathund. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Lathund. Visa alla inlägg
torsdag 15 december 2016
måndag 12 januari 2015
B1b - så gör man
Mål: att använda QGIS för att skriva ut ditt spår i rätt projektion (SWEREF99) och sedan skriva ut den som en karta.
Inlämning: PDF
Uppladdning: På servern och namngiven enligt mall där.
,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,
Förutsättningar: QGIS 2.6 (ser ungefär likadant ut på tidigare versioner), KML alt GPX spår från B1/Runkeeper.
A. Öppna upp QGIS
B. Välj LÄGG TILL VEKTORLAGER (för KML). Alternativ för GPX-spår, välj GPS-verktyg > LÄS IN GPX-fil
C. Ditt spår är uppe på skärmen. Om inte, prova höger klicka på LAGRET och välj ZOOMA TILL LAGER.
D. Ställ in korrekt projektion för Sverige (SWEREF99): PROJEKT>PROJEKTEGENSKAPER>REFERENSKOORDINATSYSTEM. Klicka i rutan AKTIVERA OMEDELBAR KOORDINATTRANSFORMATION. Skriv sweref99 i filterrutan och klicka sedan på korrekt system. EPSG:3006.
E. Prova justera färgen på spårlinjen - klicka EGENSKAPER på lagret. Välj STIL.
F. Prova lägga till ytterligare ett lager, ladda ned Sverigekartan från servern. Gör som B - lägg till ett vektorlager. Mest för att testa hur det funkar.
Att skriva ut
A. PROJEKT>NY UTSKRIFTSKOMPONERARE och skriv vilken namn som helst
B. Testa ändra format (liggande A4 är standard.) Finns under PAPPER OCH KVALITET
C. Lägg till en karta genom ikonen LÄGG TILL NY KARTA
D. Flytta och zooma in på kartan genom ikonen FLYTTA ELEMENTENS INNEHÅLL
E. Justera, om det behövs utsnittet genom ikonen VÄLJ/FLYTTA ELEMENT
F. Välj KOMPONERARE>EXPORTERA SOM PDF
G. Så, du har du skrivit ut/exporterat en kartbild. Kolla hur det blev, och ändra kanske sedan på skala, linjetjocklekar et cetera.
B1: Verktyg
Ett lätt sätt att utnyttja din mobils gps-signal för att dokumentera dina rörelser är att installera ett av två program (det finns givetvis en massa andra, dessa är enkla. Och funkar. Och är gratis): Runkeeper alternativt MyTracks.
Runkeeper:
1. Skapa ett konto: www.runkeeper.com
2. Testa att allt fungerar. Starta en aktivitet. Var utomhus, helst utan höga hus i närheten. Vänta tills signalen går från POOR till FAIR till GOOD. Och vänta lite till, GPS signalerna kan ta en stund att hitta, ibland upp till några minuter. Starta,(GO RUNNING) gå lite, kolla att allt registreras.
3. När ni är ute kan ni, om ni vill, spara era spår med någon timmes intervall, så att inget går förlorat.
4. Senare, framför en dator logga in på Runkeeper för att komma åt ditt digitala spår. Gå in på ACTIVITIES genom att välja ME. Välj det spår du vill arbeta med. Scrollar du ned hittar du på höger sida EXPORT. Välj GPX eller GOOGLE EARTH. Båda fungerar i Google Earth men i QGIS - av någon konstig anledning - fungerar GPX mindre bra. Använd därför KML.
5. Redigera eventuellt spåret i t.ex. GPX Editor där eventuella fel tas bort (långa hopp i GPS-spåret till exempel.)
MyTracks:
1. Förutsätter ett Googlekonto
2. Samma sak som ovan, bra GPS-signaler ett måste.
3. Spåret sparas som en karta i Google Maps där man kan ladda den som en KML-fil.
Skillnaden:
Runkeeper har en liten algoritm som filtrerar spåren så att de blir lite mindre hackiga, lite rundare. MyTracks verkar inte göra så mycket åt spårdatan, så de blir lite spretigare.
Runkeeper:
1. Skapa ett konto: www.runkeeper.com
2. Testa att allt fungerar. Starta en aktivitet. Var utomhus, helst utan höga hus i närheten. Vänta tills signalen går från POOR till FAIR till GOOD. Och vänta lite till, GPS signalerna kan ta en stund att hitta, ibland upp till några minuter. Starta,(GO RUNNING) gå lite, kolla att allt registreras.
3. När ni är ute kan ni, om ni vill, spara era spår med någon timmes intervall, så att inget går förlorat.
4. Senare, framför en dator logga in på Runkeeper för att komma åt ditt digitala spår. Gå in på ACTIVITIES genom att välja ME. Välj det spår du vill arbeta med. Scrollar du ned hittar du på höger sida EXPORT. Välj GPX eller GOOGLE EARTH. Båda fungerar i Google Earth men i QGIS - av någon konstig anledning - fungerar GPX mindre bra. Använd därför KML.
5. Redigera eventuellt spåret i t.ex. GPX Editor där eventuella fel tas bort (långa hopp i GPS-spåret till exempel.)
MyTracks:
1. Förutsätter ett Googlekonto
2. Samma sak som ovan, bra GPS-signaler ett måste.
3. Spåret sparas som en karta i Google Maps där man kan ladda den som en KML-fil.
Skillnaden:
Runkeeper har en liten algoritm som filtrerar spåren så att de blir lite mindre hackiga, lite rundare. MyTracks verkar inte göra så mycket åt spårdatan, så de blir lite spretigare.
tisdag 4 februari 2014
Så gör man: Terrängmodell (3D)
 |
| Blå Jungfrun, Kalmar Sund. LiDAR-data. [LAStools/LASVIEW] |
Förutsättningar:
– Program: LAStools + Rhino (eller alt. 3D-program som kan läsa .OBJ- eller .txt-filer). Överkurs: Meshlab + QGIS 2.0
– Operativsystem: windows. Alternativ: du som kör mac, testa WineBottler. (
– Höjddata: Lantmäteriets Vektor Laserdata (LiDAR-data från Lantmäteriet, mer info här.) Exempel: 10A040_63450_6075_25.las
Format
– Höjddata från Lantmäteriet kommer i LAS-format, och innehåller x,y,z-koordinater samt ytterligare information (koordinattyp: vatten, mark, byggnad etc)
– LAStools kan exportera ett antal olika format: 3D-mesh – .OBJ, koordinatfil – .txt, Shape-fil – .shp och några till. Med LAStools kan du välj hela eller bara en del av LAS-filen (eller filerna), och du kan också filtrera bort saker i 3D-molnet som du inte vill ha med (typ träd och vatten).
– Bra att veta: LASTools sparar alltid det du gör i samma folder som ursprungsfilen. Och skriver över ifall du gör samma sak fler gånger. Utan att fråga.
 |
| LASTools |
Steg-för-steg
1. kör igång LAStools. Du hittar startfilen lastool.exe i en av underfoldrarna när du packar upp programmet: LASTOOLS/BIN/. Då får du ett program som ser ut som bilden ovan. Det är en samling småprogram som går att köra autonomt också, men öppna därför just lastools.exe för undvika förvirring. Sedan: öppna en LAS-fil: BROWSE... . Det kan vara lite svårt att navigera i filsystemet, men det går, använd \ för att röra dig uppåt. Byt hårddisk/partition, om det behövs, genom ändra prefix i DIRECTORY.
2. Filtrera. Om du vill skapa en ren terrängmodell – utan träd och hus – kan du filtrera bort allt information utom den rena marken.
– Välj FILTER, enklast är det genom att välja klassifikation.
– Markkoordinater är CLASS 2, så välj BY CLASSIFICATION OR RETURN > KEEP CLASSIFICATION. Välj NUMBER AND VALUE: skriv 2 [som markklassen, 2].
– Klicka på ADD. Texten keep_classification 2 dyker upp.
3. Definiera projektionen. Det här kan – om du vill – du hoppa över första gången. I vissa situationer (vissa av LAStools kommandon) kan det krävas, att informationen har definierats, i vårt fall med Lantmäteridata, som SWEREF 99TM (3006). Under PROJECTION fyll i:
– TRANSVERSE MERCATOR
– FALSE EASTING: 500000
– FALSE NORTHING: 0
– UNITS: METER
– CENTER LONG: 15
– NAT ORIGIN LAT: 0
– SCALE FACTOR
– ELLIPSOID: NAD83
– ELEVATION UNITS: METER
4. Om du vill kan du välja en liten del av det LAS-data du öppnar. Kanske har du fyra stora filer, kanske du bara vill ha några kvarter i en stad. Behöver du det, använder du dig av
– CLIP INPUT (längst ned, till höger) och PICK för att rita en rektangel där du vill beskära din höjdmodell. Eftersom du säkert inte har en aning om var som är var, gå först till LASVIEW för att se hur din modell ser ut.
– Välj LASVIEW, klicka RUN. Principen är likadan för alla programmets kommandon (eller småprogram). Du kör dem genom ett RUN och sedan START. Där kan du – om du känner dig avancerad – ändra i inställningar. Om du är sugen på det, läs in dig på vad, hur, syntax i README i respektive program. Inne i LASVIEW kan du rotera, zooma, ändra punktstorlek, panorera. MELLANSLAG växlar mellan vykommandon. Högermusknapp ger fler alternativ. Kolla att det är den del av landskapet du vill ha, kolla vilket utsnitt du vill ha, gå tillbaka till CLIP INPUT och beskär ifall du känner för det.
5. Exportera. Det finns tre olika sätt (åtminstone) du kan få ut informationen från LAStools till typ Rhino:
a) Mesh. Mest direkt är att ta över höjdmodellen som en meshad höjdmodell.
– Använd LAS2TIN. TIN står för Triangulated Irregular Network och kommandot exporterar modellen som SHAPE eller OBJ.
– Välj OBJ om du vill arbeta i Rhino. Läs mer om detaljerna i README. Kör RUN för att generera modellen. Modell-filen ligger i samma folder som LAS-filen. Sedan är det bara öppna upp i Rhino. Enheten är meter.
b) Koordinater. Gillar du punktmoln, kan du lätt exportera hela topografin som x,y,z-koordinater till Rhino för att skapa din Mesh där.
– Använd LAS2TXT.
– Inställningar: x y z iklickat.
– PARSESTRING: XYZ
– SEPARATOR: SPACE (men vad som helst funkar, bara du berättar vad i Rhino (IMPORT, OPTIONS)
RUN.
– Så får du en textfil (.TXT) och den kan du bara öppna i Rhino OPEN/IMPORT, välj sedan samma DELIMITER som i LAStools (typ SPACE). Välj POINTCLOUD eller inte (om inte, kan det bli tungt). Rhinokommandot MESHFROMPOINTS skapar sedan ett mesh från koordinaterna.
c) Koordinater eller mesh igen. Ett alternativ om man inte tycker att varken LAStools eller Rhino ger dig en bra mesh är att experimentera med programmet MeshLab (gratis), finns för windows, ubuntu och vissa mac. Du behöver samma textfil som ovan men du måste ändra suffixet, från .TXT till .XYZ. Eller så tar du in din mesh via .OBJ och bearbetar den där med diverse algoritmer (smoothing, sharpening etc).
d) Höjdkurvor. Du kan också få samma resultat som från QGIS och DEM-filen, vanliga höjdkurvor. Men till skillnad från DEM/QGIS är dessa i 3D.
– Använd LAS2ISO.
– Inställningar: EVERY N UNITS (gör höjdkurvar var N meter) och där du definierar N nedan i UNITS/ISOVALUE.
– Exporterar gör du i KML (testat) eller SHAPE (har ej testat).
– Starta QGIS 2.0
– Lägg till vektorlager
– LAGER > SPARA SOM > FORMAT: AUTOCAD DXF > OK
– Öppna i Rhino.
 |
| LAS2TIN: Mesh från LASTools (Blå Jungfrun) |
 |
| LAS2TXT: Mesh från Pointcloud i Rhino |
 | ||
LAS2ISO: Höjdkurvor från LAStools
|
torsdag 23 januari 2014
Så gör man: Höjdkurvor (2D)
 |
| Kullen, Skåne. 1 m höjdkurvor. |
Förutsättningar:
– QGIS 2.0.1
– Höjddata: Lantmäteriets 2m raster (ex: hojddata2m_1302_epsg3006)
Format
– Den här typen av höjddata leveras i ett TIF-format. Konceptet kallas DEM (Digital Elevation Model) och är bearbetad data från det LiDAR-data ni kan ladda ned (Laserdata hos Lantmäteriet). QGIS kan läsa och extrahera höjdinformationen från TIF-filen.
Steg-för-steg
1. Projektegenskaper > Koordinaternas Referenssystem > SWEREF 99TM (3006)
2. Lägg till Rasterlager (lägg till din nedladdade fil)
3. För att skapa höjdkurvor: Raster > Extrahera > Höjdkurvor
4. Inställningar för Höjdkurvor:
– Indatafil (här väljer du din rasterfil, t.ex. Höjddata 2m).
– Utdatafil (Här väljer du en plats och ett namn för en ny fil som kommer att skapas med höjdkurvorna)
– Intervall (hur många meter / distans mellan höjdkurvorna)
– Attributnamn (om du vill ge varje kurva ett värde, dvs vilket höjd över havet den här. Bra att ha) Klicka i
– Lägg till i kartfönster när klar (japp, då får du se vad du har gjort).
5. OK
6. Då är extraktionen klar.
7. Vill du exportera höjdkurvorna till ett mer användbart format för CAD:
– Lager > Spara Som >
– Format: Autocad DXF (ett alternativ är Microstation DGN)
– Spara som (här väljer du var du sparar, och vilket namn filen ska ha)
– Kodning (välj system; det är vilket språk filen använder)
– Referenskoordinatssystem (välj projektets, SWEREF99 TM, om du jobbar med Lantmäteriets data)
– Export av stil (ingen stil för att göra det enkelt)
8. OK
9. Öppna i Autocad/Rhino eller motsvarande för att kolla. Enheten är meter.
Alternativ
Med LAStools kan du få ett liknande resultat, höjdkurvor. Utgångspunkten är däremot punktmoln i form av LAS-filer (typ Lantmäteriets Laserdata). las2iso är underprogrammet du kan använda. Flödet blir då .LAS>LAStools>las2iso>shape-file>QGIS>DXF
Krångligare, lite mer kontroll över hur kurvorna blir.
onsdag 18 december 2013
Torsdag: topografisk tutorial
 |
| Kullen, Skåne[Pointcloud/LAS>Rhino>Illustrator] |
Begrepp
LiDAR - teknik. Video: presentation
LAS - format för LiDAR-data.
DEM - Digital Elevation Model, höjddata som ofta förmedlas via raster, typ .TIF
TIN - Triangulated irregular network, meshtyp i GIS-system
Rekommenderat program för att hantera punktmoln: LAS Tools
Möjliga arbetsflöden från Lantmäteriet till 3D/Rhino :
– Vektordata - Laserdata > .LAS > Rhinoterrain > Rhino (Mesh)
– Vektordata - Laserdata > .LAS > LASTools > las2txt > .TXT > Rhino > Import (pointcloud) > Meshfrompoint
– Vektordata - Laserdata > .LAS > LASTools > las2tin > .OBJ > Rhino > Import (mesh)
– Rasterdata - Höjddata >.TIF > Rhino > Heightfield from image
Vill du bara exportera ut marken (inte träd, hus och vatten) får du experimentera med FILTER funktionen i LAS Tools, vilken ligger precis under BROWSE till vänster. Där kan du filtrera bort kategori 0,1,2 eller 3. Eller bara välja ett lager. KEEP eller DROP är kommandot. Kontrollera vad du har tagit bort genom att köra .lasview.
Är man inte nöjd med den mesh som Rhino skapar (husen kan bli lite runda) eller den som LAS Tools genererar, kan du prova Mesh Lab [wiki] som ett opensourceprogram dedikerat till meshbearbetning. Kolla bara att du sparar filen inte som txt som till Rhino, utan som XYZ-format.
Möjligt arbetsflöde Lantmäteriet till CAD :
– Rasterdata - Höjdata > .TIF > QGIS > RASTER/EXTRAHERA/ HÖJDKURVOR > LAGER/Spara Som .DXF > Autocad/Rhino/
Vill man ta LiDAR-data in QGIS får det numera bra. Läs hur du tar in LAStools till QGIS, här.
En otestad plug-in för Rhini är Lands Design, som kan ta in Google Earth topografi och punktmolnsfiler.
Mer info om Lantmäteriets Kartor: HÄR.
Nedladdning av Lantmäteriet Kartor: HÄR
Referens: LAS-Data klasser (info):
Det här är LAS v. 1.2 som det borde vara. Lantmäteriet följer inte riktigt
Classification – Meaning
0 Created, never classified
1 Unclassified1
2 Ground
3 Low Vegetation
4 Medium Vegetation
5 High Vegetation
6 Building
7 Low Point (noise)
8 Model Key-point (mass point)
9 Water
10 Reserved for ASPRS Definition
11 Reserved for ASPRS Definition
12 Overlap Points2
13-31 Reserved for ASPRS Definition
Det är den internationella versionen. Lantmäteriet följer inte riktigt den. Mer info om Lantmäteriets LAS-data i den här PDF:en.
De svenska LAS-klasserna [delvis som ovan] är:
01 Oklassificerade punkter
02 Punkter på mark
09 Punkter på vatten
11 Punkter på broar
För enskilda nedladdade filer, kolla (som vanligt...) i DOCS-foldern. Det kan alltid skilja sig lite.
 |
| LAS-data, detalj av Kullen, Skåne. Punktmoln i LasTools |
måndag 16 december 2013
GIS-data: Lantmäteriet
 |
| Röda Kartan: Översiktskartan. Skala 1:250 000 |
 |
| Blå Kartan: Vägkartan. Skala 1:100 000 |
 |
| Gröna Kartan: Terrängkartan. Skala 1:50 000 |
Lantmäteriet ger oss generös tillgång till mycket material. En del av dataseten är stympade, gissningsvis för att det är riktigt dyra produkter om någon skulle vilja köpa. Därför stämmer inte alltid den dokumentation som alltid följer med filerna du kan ladda ned. Idag har vi tillgång till följande:
VEKTORDATA
Översiktskartan. Skala 1:250 000
Vägkartan. Skala 1:100 000
Terrängkartan. Skala 1:50 000
Fastighetskartan. Skala 1:12 500
Vegetationsdata
Ortnamn
Laserdata [LiDAR Data i LAS-format]
RASTERDATA
Tätortskartan
Översiktskartan Skala 1:250 000
Vägkartan Skala 1:100 000
Terrängkartan Skala 1:50 000
Marktäckedata
Höjddata 2m
Höjddata 50m
Ortofoto 1m
Skalan är den som kartorna traditionellt har tryckts i. Vilket också innebär en skillnad i generaliseringen, detaljgraden i kartorna. Fastighetskartan är den mest detaljerade (fast, vår version innehåller inte själva fastighetsindelningen...) Nästa detaljeringsgrad efter fastighetskartan är motsvarande Kartago.
Vektordatat levereras i SHAPE-format, motsvarigheten till DXF/DWG i GIS-världen.
Vektordatat laddas ned som Shape-filer (motsvarigheten till DXF/DWG i GIS-världen.) Inte bara en fil, utan de kommer alltid i grupp om 4. Läs mer här.
----------------------------------------------------
*.shp Geometrifil
*.dbf Attributfil i Dbase-format. Codepage i DBF-filen är anpassad för presentation i MapObjects.
*.shx Indexfil
*.prj Projektionsfil
----------------------------------------------------
Som exempel kan vi ta Fastighetskartan, eftersom den är mest detaljerad. Laddar du ned ett utsnitt av den hittar du följande lager, som alltid består av minst fyra filer vardera. Varje lager innehåller en kategorisering av geometrin. I VL/Bilvägar finns alla kategorier, från motorvägar till enskilda vägar. Men, vad som det QGIS inte klarat av att hantera är den kartografiska gestaltning (som kartan ovan) som Lantmäteriet har gett dem. De har ingen egen fomgivning, förutom en slumpmässig som QGIS tilldelar varje lager. Du får själv därför göra din egen karta.
LAGERINDELNING
AG Tätortsutbredning
AL Kommungräns
BF Offentliga byggnader
BI Idrottsanläggningar
BQ Övriga anläggningar
BY Husbyggnader
FL Fornlämningar
HL Hydrografi
JL Järnvägar
JS Järnvägs- och tunnelbanestationer (symboler)
MY Markanvändning
TX Text
VL Bilvägar
VO Övriga vägar och stigar
Lantmäteriets portal finns: HÄR
Som exempel kan vi ta Fastighetskartan, eftersom den är mest detaljerad. Laddar du ned ett utsnitt av den hittar du följande lager, som alltid består av minst fyra filer vardera. Varje lager innehåller en kategorisering av geometrin. I VL/Bilvägar finns alla kategorier, från motorvägar till enskilda vägar. Men, vad som det QGIS inte klarat av att hantera är den kartografiska gestaltning (som kartan ovan) som Lantmäteriet har gett dem. De har ingen egen fomgivning, förutom en slumpmässig som QGIS tilldelar varje lager. Du får själv därför göra din egen karta.
LAGERINDELNING
AG Tätortsutbredning
AL Kommungräns
BF Offentliga byggnader
BI Idrottsanläggningar
BQ Övriga anläggningar
BY Husbyggnader
FL Fornlämningar
HL Hydrografi
JL Järnvägar
JS Järnvägs- och tunnelbanestationer (symboler)
MY Markanvändning
TX Text
VL Bilvägar
VO Övriga vägar och stigar
Lantmäteriets portal finns: HÄR
Verktyg: Redigera GPS-spår
När ni har ett spår från GPS:en – en KML- eller en GPX-fil – är det enkelt att titta på spåret i en del program: öppna i Google Earth eller ladda upp till Google Maps. I det här projektet är arbetesflödet tänkt: GPS > GPS-spårsredigering > GIS-program > vektorredigeringsprogram.
Ibland blir spåren kanske helt perfekta. Oftast inte. Det kan vara lite hopp, lite distortioner man vill bli av med. Spåren är enkelt uppbyggda, av koordinater, (som även innehåller höjddata och tid) i ett geografiskt koordinatsystem (WGS84). Typ såhär:
N59°20.6046' E018°04.1863' 31.4 8/21/2012 13:12:53
vilket blir:
Latitud (grader/minuter/sekunder) - Longitud (grader/minuter/sekunder) - Höjd (meter) - Tid (exakt)
Det finns enkla gratis redigeringsprogram, typ GPX-Editor (bara Windows), för Mac finns Adze.
Aktuella redigerar är att oftast att ta bort punkter, kombinera olika spårfiler. Sedan är det bara att fortsätta vidare till ett GIS-program, typ QGIS.
Fler GPX-resurser finns: HÄR.
Ibland blir spåren kanske helt perfekta. Oftast inte. Det kan vara lite hopp, lite distortioner man vill bli av med. Spåren är enkelt uppbyggda, av koordinater, (som även innehåller höjddata och tid) i ett geografiskt koordinatsystem (WGS84). Typ såhär:
N59°20.6046' E018°04.1863' 31.4 8/21/2012 13:12:53
vilket blir:
Latitud (grader/minuter/sekunder) - Longitud (grader/minuter/sekunder) - Höjd (meter) - Tid (exakt)
Det finns enkla gratis redigeringsprogram, typ GPX-Editor (bara Windows), för Mac finns Adze.
Aktuella redigerar är att oftast att ta bort punkter, kombinera olika spårfiler. Sedan är det bara att fortsätta vidare till ett GIS-program, typ QGIS.
Fler GPX-resurser finns: HÄR.
FTP: hur
Tillgång till servern är viktig under kursen. Där kommer material (texter, kartor etc) läggas upp. Och, där kommer du vid varje uppgift när du ska redovisa någon typ av grafisk redovisning ska lägga en kopia på server. Alltså, inte maila PDF:er , använd FTP istället, så länge när KTH:s web file manager inte funkar. Sitter ni på det trådlösa nätverket, 3G-modem eller hemma finns det möjlighet att komma åt samma folder.
1) Installera ftp-programmet FileZilla (eller motsvarande som hanterar SFTP). Finns för Mac + PC.
2) Registrera NEW SITE. Fyll in följande uppgifter:Host: login.arch.kth.se Port: 22 Server Type: SFTP User: här skriver ni in ert vanliga inloggningsnamn Password: och lösenordet leta er fram till mappen. och ladda upp.
3) Kursmappen finns här:
Studenter - Kurser>ARCH>A31REA Representation 3>2013-14
---------------------
UPPDATERING Mån 17:38
Informationen ovan var visst lite gammal (förra året).
Använd istället de här inställningarna:
HOST/VÄRD: ftp.ug.kth.se
PORT: låt den vara tom
PROTOKOLL: FTP
KRYPTERING: Kräv Implicit FTP över TLS
INLOGGNINGSTYP: Normal
Användare/Lösenord - som vanligt.
Det ska fungara.
1) Installera ftp-programmet FileZilla (eller motsvarande som hanterar SFTP). Finns för Mac + PC.
2) Registrera NEW SITE. Fyll in följande uppgifter:
3) Kursmappen finns här:
Studenter - Kurser>ARCH>A31REA Representation 3>2013-14
---------------------
UPPDATERING Mån 17:38
Informationen ovan var visst lite gammal (förra året).
Använd istället de här inställningarna:
HOST/VÄRD: ftp.ug.kth.se
PORT: låt den vara tom
PROTOKOLL: FTP
KRYPTERING: Kräv Implicit FTP över TLS
INLOGGNINGSTYP: Normal
Användare/Lösenord - som vanligt.
Det ska fungara.
söndag 15 december 2013
Verktyg: mobil GPS
Ett lätt sätt att utnyttja din mobils gps-signal för att dokumentera dina rörelser är att installera ett av två program (det finns givetvis en massa andra, dessa är enkla. Och funkar. Och är gratis): Runkeeper alternativt MyTracks.
Runkeeper:
1. Skapa ett konto: www.runkeeper.com
2. Testa att allt fungerar. Starta en aktivitet. Var utomhus, helst utan höga hus i närheten. Vänta tills signalen går från POORT till FAIR till GOOD. Och vänta lite till, GPS signalerna kan ta en stund att hitta, ibland upp till några minuter. Starta,(GO RUNNING) gå lite, kolla att allt registreras.
3. När ni är ute kan ni, om ni vill, spara era spår med någon timmes intervall, så att inget går förlorat.
4. Senare, framför en dator logga in på Runkeeper för att komma åt ditt digitala spår. Gå in på ACTIVITIES genom att välja FEED alternativt ME. Välj det spår du vill arbeta med. Scrollar du ned hittar du på höger sida EXPORT. Välj GPX eller GOOGLE EARTH. Båda fungerar i Google Earth men i QGIS - av någon konstig anledning - fungerar GPX mindre bra. Använd därför KML.
5. Redigera eventuellt spåret i t.ex. GPX Editor.
MyTracks:
1. Förutsätter ett Googlekonto
2. Samma sak som ovan, bra GPS-signaler ett måste.
3. Spåret sparas som en karta i Google Maps där man kan ladda den som en KML-fil.
Skillnaden:
Runkeeper har en liten algoritm som filtrerar spåren så att de blir lite mindre hackiga, lite rundare. MyTracks verkar inte göra så mycket åt spårdatan, så de blir lite spretigare.
Runkeeper:
1. Skapa ett konto: www.runkeeper.com
2. Testa att allt fungerar. Starta en aktivitet. Var utomhus, helst utan höga hus i närheten. Vänta tills signalen går från POORT till FAIR till GOOD. Och vänta lite till, GPS signalerna kan ta en stund att hitta, ibland upp till några minuter. Starta,(GO RUNNING) gå lite, kolla att allt registreras.
3. När ni är ute kan ni, om ni vill, spara era spår med någon timmes intervall, så att inget går förlorat.
4. Senare, framför en dator logga in på Runkeeper för att komma åt ditt digitala spår. Gå in på ACTIVITIES genom att välja FEED alternativt ME. Välj det spår du vill arbeta med. Scrollar du ned hittar du på höger sida EXPORT. Välj GPX eller GOOGLE EARTH. Båda fungerar i Google Earth men i QGIS - av någon konstig anledning - fungerar GPX mindre bra. Använd därför KML.
5. Redigera eventuellt spåret i t.ex. GPX Editor.
MyTracks:
1. Förutsätter ett Googlekonto
2. Samma sak som ovan, bra GPS-signaler ett måste.
3. Spåret sparas som en karta i Google Maps där man kan ladda den som en KML-fil.
Skillnaden:
Runkeeper har en liten algoritm som filtrerar spåren så att de blir lite mindre hackiga, lite rundare. MyTracks verkar inte göra så mycket åt spårdatan, så de blir lite spretigare.
måndag 16 september 2013
Server
Numera finns två sätt för att ladda upp filer på servern utanför datorsalen.
a) Via en vanlig browser (Firefox/Chrome/Safari): KTH Webfile Manager
Kursfoldern hittar du: HÄR
root/KTH Studentresurser/kurser/ARCH/A31REA Representation 3
b) Eller via ett FTP-program (typ Filezilla). Login som ditt vanliga KTH-konto
Kursfoldern hittar du: HÄR
root/KTH Studentresurser/kurser/ARCH/A31REA Representation 3
b) Eller via ett FTP-program (typ Filezilla). Login som ditt vanliga KTH-konto
torsdag 4 oktober 2012
Om 3D, kartor och Lantmäteriet
Jag fick några frågor från en av er (Haider), som jag tror fler kan vara intresserade av.
Först, en väldigt bra nyhet. Lantmäteriet erbjuder oss gratis information på KTH. Sedan någon vecka går det att logga in, välja kartmaterial och ladda ned GIS-data från hela Sverige. Gratis. HÄR. Där finns följande kartor:
Vektor:
Översiktskartan
Vägkartan
Terrängkartan
Fastighetskartan
Vegetationsdata
Ortnamn
Laserdata
Raster:
Översiktskartan
Vägkartan
Terrängkartan
Marktäckedata
Höjddata 2m
Höjddata 50m
Ortofoto 1m
Mer om de olika karttyperna hittar ni hos Lantmäteriet.
Och några frågor och svar:
Hur kan man jobba med QGIS och 3D?
Tyvärr - QGIS är inget vidare på hantera 3D. Bästa förslaget är att arbeta med Rhino och en plugin, RhinoTerrain. Just nu finns den inte i datorsalen, vad jag vet. Om intresse finns, kanske den bör köpas in. Med den kan du importera Shape-filer, LAS-filer och diverse andra format. Det var den vi använde i januari för förbereda det schweiziska bergsmassivet som från början bara var x,y,z-koordinater i en enorm textfil. Ett alternativ till RhinoTerrain kan vara Lands, ej färdigutvecklat.
På Lantmäteriet har jag hittat höjddata, LAS-filer. LAS filen verkar vara ett punktmolnformat. Med vad öppnar man filen? Och kan man exportera ut den till Rhino för vidarebearbetning?
Igen får du hoppa över QGIS och det är Rhinoterrain som gäller för LAS-formatet. Vad som är extremt bra är att vi har LAS-data för hela (ja, nästan) Sverige nu. Vilket betyder att någon har farit omkring i ett flygplan och scannat in landskap och hus med en 3dscanner. Mer om LiDAR: WIKI. Där har du ett punktmoln på en hyfsat detaljerad nivå, inklusive byggnader.
Kan man exportera ut datan till DWG/DXF så man arbetar vidare i en 3d applikation?
Absolut. Man kan alltid exportera ut data till DXF. Men bara ett lager i taget. Och - informationen exporteras i den projektion som gäller.
Kan du utveckla detta med koordinatsystemet? Jag tror du nämnde det en gång senast under kursen. Är det "SWEREF 99"? Är det något särskilt man ska tänka på ang koordinatsystem?
Det är extremt lätt att blanda ihop projektioner med koordinatsystem. I Sverige har det nyligen införts SWEREF 99 [spatialreference]- Swedish Reference Frame 99 - som är det som på svenska kallas (lite krångligt) för geodetiskt referenssystem. Det engelska ordet är lite enklare, datum. Och det är alltså vilken modell på jorden (geoid) man utgår ifrån. Allteftersom man har fått en exaktare modell av jordklotet som volym har man fått lite annorlunda, mer exakta koordinater än från tidigare geoider. SWEREF 99 ligger väldigt nära det internationella referenssystemet WGS84 som är standard på alla GPS:er och i andra applikationer. Det ingen av oss kanske kommer behöva jobba med är mer exakta referenssystem, men, SWEREF 99 finns även i en mer exakt version, eller versioner. Då är Sverige uppdelad i 12 delar. Mer. här.
Så, själva projektionen är något annat. Det är sättet du projecerar kartinformationen på en sfär. Där har vi använt WGS 84 / UTM zone 33N för Sverige. I de nyare version av QGIS tror jag att det även finns en SWEREF 99.
Först, en väldigt bra nyhet. Lantmäteriet erbjuder oss gratis information på KTH. Sedan någon vecka går det att logga in, välja kartmaterial och ladda ned GIS-data från hela Sverige. Gratis. HÄR. Där finns följande kartor:
Vektor:
Översiktskartan
Vägkartan
Terrängkartan
Fastighetskartan
Vegetationsdata
Ortnamn
Laserdata
Raster:
Översiktskartan
Vägkartan
Terrängkartan
Marktäckedata
Höjddata 2m
Höjddata 50m
Ortofoto 1m
Mer om de olika karttyperna hittar ni hos Lantmäteriet.
 |
| Kvarteret Domherren, punktmoln från Lantmäteriet. LAS-format i Rhino. |
Och några frågor och svar:
Hur kan man jobba med QGIS och 3D?
Tyvärr - QGIS är inget vidare på hantera 3D. Bästa förslaget är att arbeta med Rhino och en plugin, RhinoTerrain. Just nu finns den inte i datorsalen, vad jag vet. Om intresse finns, kanske den bör köpas in. Med den kan du importera Shape-filer, LAS-filer och diverse andra format. Det var den vi använde i januari för förbereda det schweiziska bergsmassivet som från början bara var x,y,z-koordinater i en enorm textfil. Ett alternativ till RhinoTerrain kan vara Lands, ej färdigutvecklat.
På Lantmäteriet har jag hittat höjddata, LAS-filer. LAS filen verkar vara ett punktmolnformat. Med vad öppnar man filen? Och kan man exportera ut den till Rhino för vidarebearbetning?
Igen får du hoppa över QGIS och det är Rhinoterrain som gäller för LAS-formatet. Vad som är extremt bra är att vi har LAS-data för hela (ja, nästan) Sverige nu. Vilket betyder att någon har farit omkring i ett flygplan och scannat in landskap och hus med en 3dscanner. Mer om LiDAR: WIKI. Där har du ett punktmoln på en hyfsat detaljerad nivå, inklusive byggnader.
Kan man exportera ut datan till DWG/DXF så man arbetar vidare i en 3d applikation?
Absolut. Man kan alltid exportera ut data till DXF. Men bara ett lager i taget. Och - informationen exporteras i den projektion som gäller.
Kan du utveckla detta med koordinatsystemet? Jag tror du nämnde det en gång senast under kursen. Är det "SWEREF 99"? Är det något särskilt man ska tänka på ang koordinatsystem?
Det är extremt lätt att blanda ihop projektioner med koordinatsystem. I Sverige har det nyligen införts SWEREF 99 [spatialreference]- Swedish Reference Frame 99 - som är det som på svenska kallas (lite krångligt) för geodetiskt referenssystem. Det engelska ordet är lite enklare, datum. Och det är alltså vilken modell på jorden (geoid) man utgår ifrån. Allteftersom man har fått en exaktare modell av jordklotet som volym har man fått lite annorlunda, mer exakta koordinater än från tidigare geoider. SWEREF 99 ligger väldigt nära det internationella referenssystemet WGS84 som är standard på alla GPS:er och i andra applikationer. Det ingen av oss kanske kommer behöva jobba med är mer exakta referenssystem, men, SWEREF 99 finns även i en mer exakt version, eller versioner. Då är Sverige uppdelad i 12 delar. Mer. här.
Så, själva projektionen är något annat. Det är sättet du projecerar kartinformationen på en sfär. Där har vi använt WGS 84 / UTM zone 33N för Sverige. I de nyare version av QGIS tror jag att det även finns en SWEREF 99.
torsdag 6 september 2012
QGIS - mer hur
Några tips:
– Du kan välja och förändra den information som finns i ett lager:
a. Etiketter: du kan visa text från ett visst datafält, typ filnamn och om du har använt pluginen Photo2Shape, högerklicka på ett lager, PROPERTIES/EGENSKAPER > välj fliken ETIKETTER > klicka i VISA ETIKETTER > välj vilket fält som ska visas. Välj typsnittsstorlek etc.
b. Kategoriserat utseende: i Lantmäteriets filer i t.ex. väglagret eller markanvändningen, finns det otroligt mycket olika information som man helst vill representera på olika sätt. Ett sätt att förändra olika vägar - säg motorvägar vs cykelbanor - är att högerklicka på lagret, välj PROPERTIES/EGENSKAPER > välj fliken STIL > välj TYP AV TECKENFÖRKLARING > välj CATEGORIZED. Nu har du börjat definiera hur lagret ska förändra sig, välj sedan vilken parameter som ska styra. Alltså, vilken kolumn ska man välja: i vägexemplet är den kolumnen DETALJTYP (bilväg, cykelväg etc), välj en lämpig färgskala i COLOR RAMP > välj KLASSIFICERA. sådär, all vägar blir olika. Sedan kan du individuellt ställa in de olika vägtyperna. Eller vänta med att göra det i Illustrator.
c. Filtrera: genom att filtrerar innehållet kan du visa endast objekt (vägar, antal etc) som har en viss egenskap. Som vi tittade på igår, att bara visa värmeverk i Lantmäteriets lager OFFENTLIGA BYGGNADER, högerklickar du på lagret och väljer QUERY. Nu blir det lite småkrångligt. Du ska skriva en liten sökfunktion, du bara visa alla värmeverk, men måste skriva (klicka) "FUNKTION1" = "VÄRMEVERK". Alltså, programmet visar bara objekt (byggnader) i kolumnen funktion1 som kallas värmeverk. Sökningen kan utvidgas till fler typer.
onsdag 5 september 2012
Formatproblem: .SHP
Under dagen har dykt upp ett antal problem med shape-filerna. Flera har kopierat över en shape-fil från servern men inte fått den att fungera. Läs mer om Lantmäteriets data set här: RESURS GIS DATA.
Tipset: kopiera över hela mappar istället för enskilda filer. Varför - varje shapefiler kommer i sällskap med 3-4 andra filer. Saknas de, går inte shapefilen att öppna. Krångligt och klumpigt men så är det.
Tipset: kopiera över hela mappar istället för enskilda filer. Varför - varje shapefiler kommer i sällskap med 3-4 andra filer. Saknas de, går inte shapefilen att öppna. Krångligt och klumpigt men så är det.
Teknik: QGIS till Illustrator
För att bearbeta kartmaterialet vidare, rekommenderas att du lämnar QGIS och jobbar med ett vektorredigeringsprogram, alltså Illustrator alt Inkscape.
– Scrolla in ungefär på kartan där som du vill exportera
– Välj ARKIV > NEW PRINT COMPOSER
– klicka på ikonen LÄGG TILL NY KARTA. Rita en rektangel på ytan, det blir kartan. Lite grann som Autocads plottning. Så, en karta ska dyka upp.
– vill du panorera eller zooma lite på kartan, välj verktyget med en hand och en glob FLYTTA ELEMENTENS INNEHÅLL.
– när du är klar, gå till ARKIV > EXPORTERA SOM SVG. Spara .svg-filen någonstans.
kommentar: SVG-formatet är bättre än PDF:en, geometrin blir inte förändrad som ibland hos PDF:er.
– Öppna upp i Illustrator. Nu kommer du ha en karta som där all geometri är grupperad. välj UNGROUP några gånger (via högerklick eller under menyn). Efter det ska alla objekt vara fria att redigera.
– Vill du ha en lagerstruktur igen, skapa några nya lager och markera en typ av objekt (t.ex. gridet) och välj SELECT > SAME FILL AND STROKE. Alla objekt med samma linjetjocklek och färgfyllnad väljs. Dra till nytt lager. Upprepa om du vill ha fler lager.
– Scrolla in ungefär på kartan där som du vill exportera
– Välj ARKIV > NEW PRINT COMPOSER
– klicka på ikonen LÄGG TILL NY KARTA. Rita en rektangel på ytan, det blir kartan. Lite grann som Autocads plottning. Så, en karta ska dyka upp.
– vill du panorera eller zooma lite på kartan, välj verktyget med en hand och en glob FLYTTA ELEMENTENS INNEHÅLL.
– när du är klar, gå till ARKIV > EXPORTERA SOM SVG. Spara .svg-filen någonstans.
kommentar: SVG-formatet är bättre än PDF:en, geometrin blir inte förändrad som ibland hos PDF:er.
– Öppna upp i Illustrator. Nu kommer du ha en karta som där all geometri är grupperad. välj UNGROUP några gånger (via högerklick eller under menyn). Efter det ska alla objekt vara fria att redigera.
– Vill du ha en lagerstruktur igen, skapa några nya lager och markera en typ av objekt (t.ex. gridet) och välj SELECT > SAME FILL AND STROKE. Alla objekt med samma linjetjocklek och färgfyllnad väljs. Dra till nytt lager. Upprepa om du vill ha fler lager.
Problem: Projektioner i QGIS
Under dagen har det varit en hel del problem att få gridet rakt och inte snett. Det finns ett par saker du måste göra för att få det hela att fungera.
– Gridet är reviderat. Ladda ned v. 2 från servern. Samma plats som tidigare.
– Starta QGIS
– Skapa ett nytt projekt
– Välj: PROJEKTEGENSKAPER (Win: under Inställningar Mac: under Arkiv)
– Välj flik: KOORDINATERNAS REFERENSSYSTEM (CRS)
– klicka i rutan AKTIVERA OMEDELBAR KOORDINATTRANSFORMATION
– Definiera koordinatssystem CRS > välj WGS 84 /UTM zone 33N. Eftersom det finns flera hundra olika system, får du scrolla ned för att hitta projektionen. MYCKET VIKTIGT!
– Förklaring: projektionen är den svenska zonen, med bara WGS 84 eller någon annan projektion kommer gridet bli skevt och skumt.
Mer info om WGS 84 / UTM zone 33N: här och WGS 84.
Så då kan du börja lägga till lager, från GPS:er eller Shapefiler. Då gör du så här:
– välj ikonen alt. under LAGER kommandot LÄGG TILL VEKTORLAGER
– fungerar perfekt för KML, SHAPE-filer, och en hel massa andra format.
– ibland kan det vara nödvändigt att kolla/justera projektionen för individuella lager. Högerklicka lagret och välj SET LAYER CRS.
– Vill du ta in en GPX krävs det en liten plugin. Aktivera den genom INSTICKSPROGRAM > HANTERA INSTICKSPROGRAM > GPS TOOLS > klicka i rutan. OK
– GPX-filer kommer du kunna importera via VECTOR-menyn > GPS > GPS TOOLS
– LADDA GPX-FIL > välj fil > klicka endast i FEATURE TYPE: SPÅR.
– Gridet är reviderat. Ladda ned v. 2 från servern. Samma plats som tidigare.
– Starta QGIS
– Skapa ett nytt projekt
– Välj: PROJEKTEGENSKAPER (Win: under Inställningar Mac: under Arkiv)
– Välj flik: KOORDINATERNAS REFERENSSYSTEM (CRS)
– klicka i rutan AKTIVERA OMEDELBAR KOORDINATTRANSFORMATION
– Definiera koordinatssystem CRS > välj WGS 84 /UTM zone 33N. Eftersom det finns flera hundra olika system, får du scrolla ned för att hitta projektionen. MYCKET VIKTIGT!
– Förklaring: projektionen är den svenska zonen, med bara WGS 84 eller någon annan projektion kommer gridet bli skevt och skumt.
Mer info om WGS 84 / UTM zone 33N: här och WGS 84.
Så då kan du börja lägga till lager, från GPS:er eller Shapefiler. Då gör du så här:
– välj ikonen alt. under LAGER kommandot LÄGG TILL VEKTORLAGER
– fungerar perfekt för KML, SHAPE-filer, och en hel massa andra format.
– ibland kan det vara nödvändigt att kolla/justera projektionen för individuella lager. Högerklicka lagret och välj SET LAYER CRS.
– Vill du ta in en GPX krävs det en liten plugin. Aktivera den genom INSTICKSPROGRAM > HANTERA INSTICKSPROGRAM > GPS TOOLS > klicka i rutan. OK
– GPX-filer kommer du kunna importera via VECTOR-menyn > GPS > GPS TOOLS
– LADDA GPX-FIL > välj fil > klicka endast i FEATURE TYPE: SPÅR.
tisdag 4 september 2012
Verktyg: redigera spår
När ni har ett spår från GPS:en – en KML- eller kanske en GPX-fil – är det enkelt att titta på spåret i en del program: öppna i Google Earth, ladda upp till Google Maps. I det här projektet är arbetesflödet tänkt: GPS > GPS-spårsredigering > GIS-program > vektorredigeringsprogram.
Ibland blir spåren kanske helt perfekta, oftast inte. Det kan vara lite hopp, lite distortioner man vill bli av med. Spåren är enkelt uppbyggda, av koordinater, (samt höjd och tid) i ett geografiskt koordinatsystem (WGS84). Typ såhär:
N59°20.6046' E018°04.1863' 31.4 8/21/2012 13:12:53
vilket blir:
Latitud (grader/minuter/sekunder) - Longitud (grader/minuter/sekunder) - Höjd (meter) - Tid (exakt)
Det finns enkla gratis redigeringsprogram, typ GPX-Editor (bara Windows), Viking GPS Data Editor (Windows, Mac) eller ett javabaserat program JOSM egentligen för OpenStreetMaps-projektet.
Aktuella redigerar är att oftast att ta bort punkter, kombinera olika spårfiler. Sedan är det bara att fortsätta vidare till ett GIS-program, typ QGIS.
----------------------------------------
Uppdatering. 4:e september 10:30
Viking GPS fungerar tydligen sådär med Mac. Ett fungerande alternativ är Adze.
Fler GPX-resurser finns: HÄR.
...................
Uppdatering. 12:30
Jag har fått höra att GPX/KML-filer från Runkeeper inte fungerar att öppna i GPX-Editor (nere i datorsalen). De fungerar visserligen ändå i GoogleEarth, men de verkar inte gå att redigera så lätt.Om ni försöker ladda ned QGIS, så verkar deras sida ligga nere för tillfället, stämmer inte längre - den funkar igen.
Ibland blir spåren kanske helt perfekta, oftast inte. Det kan vara lite hopp, lite distortioner man vill bli av med. Spåren är enkelt uppbyggda, av koordinater, (samt höjd och tid) i ett geografiskt koordinatsystem (WGS84). Typ såhär:
N59°20.6046' E018°04.1863' 31.4 8/21/2012 13:12:53
vilket blir:
Latitud (grader/minuter/sekunder) - Longitud (grader/minuter/sekunder) - Höjd (meter) - Tid (exakt)
Det finns enkla gratis redigeringsprogram, typ GPX-Editor (bara Windows), Viking GPS Data Editor (Windows, Mac) eller ett javabaserat program JOSM egentligen för OpenStreetMaps-projektet.
Aktuella redigerar är att oftast att ta bort punkter, kombinera olika spårfiler. Sedan är det bara att fortsätta vidare till ett GIS-program, typ QGIS.
----------------------------------------
Uppdatering. 4:e september 10:30
Viking GPS fungerar tydligen sådär med Mac. Ett fungerande alternativ är Adze.
Fler GPX-resurser finns: HÄR.
...................
Uppdatering. 12:30
Jag har fått höra att GPX/KML-filer från Runkeeper inte fungerar att öppna i GPX-Editor (nere i datorsalen). De fungerar visserligen ändå i GoogleEarth, men de verkar inte gå att redigera så lätt.
måndag 3 september 2012
Verktyg: Runkeeper + MyTracks
Ett lätt sätt att utnyttja din mobils gps-signal för att dokumentera dina rörelser är att installera ett av två program (det finns givetvis en massa andra, dessa är enkla. Och funkar. Och är gratis): Runkeeper alternativt MyTracks.
Runkeeper:
1. Skapa ett konto: www.runkeeper.com
2. Testa att allt fungerar. Starta en aktivitet. Var utomhus, helst utan höga hus i närheten. Vänta tills signalen går från FAIR till GOOD. Och vänta lite till, GPS signalerna kan ta en stund att hitta, ibland upp till några minuter. Starta, gå lite, kolla att allt registreras.
3. När ni är ute kan ni, om ni vill, spara era spår med någon timmes intervall, så att inget går förlorat.
4. För att komma åt ert digitala spår, logga in på Runkeeper. Välj ACTIVITIES. Scrolla ned, välj ADVANCED OPTIONS. Där kan man välja mellan att ladda ned spåret i GPX alternativt KML-format. Båda fungerar i Google Earth men i QGIS - av någon konstig anledning - fungerar mindre bra. Använd KML.
5. Redigera eventuellt spåret i t.ex. GPX Editor.
MyTracks:
1. Förutsätter ett Googlekonto
2. Samma sak som ovan, bra GPS-signaler ett måste.
3. Spåret sparas som en karta i Google Maps där man kan ladda den som en KML-fil.
Skillnaden:
Runkeeper har en liten algoritm som filtrerar spåren så att de blir lite mindre hackiga, lite rundare. MyTracks verkar inte göra så mycket åt spårdatan, så de blir lite spretigare.
Runkeeper:
1. Skapa ett konto: www.runkeeper.com
2. Testa att allt fungerar. Starta en aktivitet. Var utomhus, helst utan höga hus i närheten. Vänta tills signalen går från FAIR till GOOD. Och vänta lite till, GPS signalerna kan ta en stund att hitta, ibland upp till några minuter. Starta, gå lite, kolla att allt registreras.
3. När ni är ute kan ni, om ni vill, spara era spår med någon timmes intervall, så att inget går förlorat.
4. För att komma åt ert digitala spår, logga in på Runkeeper. Välj ACTIVITIES. Scrolla ned, välj ADVANCED OPTIONS. Där kan man välja mellan att ladda ned spåret i GPX alternativt KML-format. Båda fungerar i Google Earth men i QGIS - av någon konstig anledning - fungerar mindre bra. Använd KML.
5. Redigera eventuellt spåret i t.ex. GPX Editor.
MyTracks:
1. Förutsätter ett Googlekonto
2. Samma sak som ovan, bra GPS-signaler ett måste.
3. Spåret sparas som en karta i Google Maps där man kan ladda den som en KML-fil.
Skillnaden:
Runkeeper har en liten algoritm som filtrerar spåren så att de blir lite mindre hackiga, lite rundare. MyTracks verkar inte göra så mycket åt spårdatan, så de blir lite spretigare.
torsdag 30 augusti 2012
FTP
Tillgång till servern är viktig under kursen. Där kommer material (texter, kartor etc) läggas upp. Och, där kommer du vid varje uppgift när du ska redovisa någon typ av grafisk redovisning ska lägga en kopia på server. Alltså, inte maila PDF:er. A. I datorsalen loggar ni in och hittar en folder som heter: K - åk 3. Just nu verkar inte servern gå att nå ifrån skolans stationära dator, använd FTP istället, så länge. Sitter ni på det trådlösa nätverket, 3G-modem eller hemma finns det möjlighet att komma åt samma folder.
1) Installera ftp-programmet FileZilla (eller motsvarande som hanterar SFTP). Finns för Mac + PC.
2) Registrera NEW SITE. Fyll in följande uppgifter: Host: login.arch.kth.se Port: 22 Server Type: SFTP User: här skriver ni in ert vanliga inloggningsnamn Password: och lösenordet leta er fram till mappen. och ladda upp.
1) Installera ftp-programmet FileZilla (eller motsvarande som hanterar SFTP). Finns för Mac + PC.
2) Registrera NEW SITE. Fyll in följande uppgifter: Host: login.arch.kth.se Port: 22 Server Type: SFTP User: här skriver ni in ert vanliga inloggningsnamn Password: och lösenordet leta er fram till mappen. och ladda upp.
Prenumerera på:
Inlägg
(
Atom
)