Text 3: Athony Vidler: "Diagram of Diagrams" (2000)

Dagens text: Athony Vidler: "Diagram of Diagrams" ur Representations nr. 72, 2000
Läs den till på fredag.

Text 2: Edward Tufte: "Graphic Excellence" (1983)

H.L. Mitchell, Growth and Nutrion of White Pine Seedlings (1939)

Dagens text är "Graphic Excellence", ett kapitel ur Edward Tuftes första bok (om visualisering) "The Visual Display of Quantitative Information" (1983). Läs den till på onsdag.
Text finns på servern.

Schema: genomgång tisdag em

Genomgång 4 grupper i taget, 5 min per grupp, 20 min per genomgång. Lokal meddelas här under tisdag fm.

13:00
1:1 Stockholm
1:2 Göteborg
1:3 Malmö
1:4 Uppsala
13:20
1:5 Västerås
1:6 Örebro
1:7 Linköping
1:8 Helsingborg
13:40
2:1 Antal ritbord på ritsalar idag
2:2 Antal studenter på A-skolan fram till idag
2:3 Antal människor boendes i kvartern runtom kring
2:4 Könsfördelning bland studenter på A-skolan fram till idag
14:10
2:5 Könsfördelning bland arkitekter fram till idag
2:6  aktiviteter i bottenvåningarna i kvarteren runt A-skolan
2:7 Köp i kafeterian på A-skolan
2:8 Studenter i verkstaden inkl. DFL
14:30
3:1 Komplex rörelse
3:2 Komplex rörelse
3:3 Komplex rörelse
3:4 Komplex rörelse
14:50
3:5 Rörelse genom rum
3:6 Rörelse genom rum
3:7 Rörelse genom rum
3:8 Rörelse genom rum
15:20
4:1 Flöde rondellen utanför Ahus
4:2 Flöde i triangeln Ahus
4:3 Flöde i tunnelbaneuppgången/tunneln KTH
4:4 Flöde Östra Station
15:40
4:5 Flöde Karlavägen/Rådmansgatan
4:6 Flöde Jarlaplan
4:7 Flöde KTH Campus
4:8 Flöde Valhallavägen

Exempel: 1. Densitet

Peter Gould: Oblique view of contour lines representing distribution of AIDS cases in the U.S. 1988.

LSE Cities: Density - Urban Age Cities Compared (2011)

Richard Burdett: Densities: città - cities, architecture and society - Biennale Venice (2006)

Richard Burdett / Tate Modern: Population density in London. Global Cities (2007)

Spatial.ly: Population Lines

Exampel: 3. Rörelse

Étienne Jules Marey

Jane Callaghan and Catherine Palmer: Measuring space and motion (1944)

Étienne-Jules Marey, 1894: Undulations of the fins of a skate viewed from the side. 

Yukinori Yinagi: Created by tracing the movements of an ant in a box for three days. The artist then released the ant back outside.

Walter Marchetti, ”Movements of a fly on a window between 8 am and 7 pm one day in May, 1967”

Måndag eftermiddag

Det är alltså inget schemalagt i eftermiddag, vi ses imorgon nästa gång.

Schema november

Måndag Lokal: A2
9-12 Föreläsning, film

Tisdag. Lokal: A2
9-10 Föreläsning
10-11 Demo: 123Catch + Illustrator swatch [eventuellt längre ifall det behövs]
13-16 Genomgång gruppvis för uppift A2. Se separat schema och lokal [ej A2].

Onsdag. Lokal: A2
9-10 Föreläsning
10-11 Demo [länge ifall det behövs]

Torsdag. Lokal: meddelas senare
9-12 Genomgång gruppvis för uppgift A2. Se separat schema.

Fredag. Lokal: Röda Tältet
13-16 Presentationer av projekt gruppvis och sedan

Text 1: Peter Hall "Bubbles, Lines and String" (2011)

Uta Eisenreich: Network-Teamwork Sociograms (2002)

Den första texten den här veckan är Peter Hall "Bubbles, Lines and String: How Visualization Shapes Society" från Andrew Blauvelt and Ellen Lupton (ed.) Graphic design : now in production (2011), pp. 170–185. Finns på servern.

A3: Textuppgift

A3 - Text Individuell uppgift
Läs tre första texterna i kompendiet under veckan. Sammanfatta dina anteckningar från i en text som inte understiger 4000 tecken inklusive blanksteg. Analysera och reflektera ifall du känner för det, stödord och torra referat går lika bra. Ladda upp på servern senast på förmiddagen måndagen den 10:e november.
Filformat: PDF

A2 - Uppgift Fysiskt diagram

A2. Fysiskt diagram - Gruppuppgift.

Identifiera och tolka data för den uppgift ni har fått tilldelad. Översätt data till en tredimensionell modell. Modellen ska modelleras på data, inte eventuella rumsligheter. Den bör också ha vara något så när stor (alltså inga minimodeller, men en rekommenderad maxhöjd är 2 meter.) Föreslå en metod/strategi på genomgång på tisdag eftermiddag (genomgång gruppvis). Återkoppling på torsdag förmiddag.

1. Densitet: befolkningstäthet i de 8 största svenska städerna (Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Helsingborg)
2. Kvantitet: hur många människor bor det runt skolan, storleksförhållanden. Hur många sitter på ritsalar på skolan, etc
3. Rörelse: Hur rör sig en person i en komplex rörelse. till exempel knyta skorna, ta på sig ett par byxor,
4. Flöde: gestalta mängder av rörelser på en plats: rondell utanför KTH-A, tunnelbana, buss, tåg. Triangeln KTH-A, Tunnelbanan KTH, rondellen KTH-A, etc

Inlämning: En fysisk modell / installation samt en fotografisk representation av den samt metod- och läsanvisningar i diagramform, format: A3, stående. Skriv era namn i nedre vänster hörn.

Krav: Diagrammet ska vara av god verkshöjd.
Tider: Genomgång tisdag 4 nov + genomgång torsdag 6 nov, installation/upphängning fredag 7 nov 13:00
Verktyg: Illustrator/Inkscape, Rhino, 123Catch, Pepakura etc.
Inlämning: 2014.11.7 13:00 i Röda Tältet + Uppladdning på servern [PDF]
Typ: Fysisk modell/installation + PDF
Filnamn: A2_Gruppnummer

A2 - Gruppindelning

Gruppindelning enligt de redan etablerade grupperna. 1:4 betyder t.ex. Studio 1 (Frida Boström & Martin Öhman) och grupp 4. Ni kan bortse ifrån den andra sifferkombinationen (3–7) som bara betyder, uppgift 3, nummer 7 (och som syftar på vår uppgiftsindelning, här rörelse genom rum.)

1:1 Uppg. 3–7 Rörelse genom rum
1:2 Uppg. 3–4 Komplex rörelse
1:3 Uppg. 4–6 Flöde Jarlaplan
1:4 Uppg. 1–7 Linköping
1:5 Uppg. 2–5 Könsfördelning bland arkitekter fram till idag
1:6 Uppg. 4–1 Flöde rondellen utanför Ahus
1:7 Uppg. 1–6 Örebro
1:8 Uppg. 3–5 Rörelse genom rum
2:1 Uppg. 3–1 Komplex rörelse
2:2 Uppg. 4–3 Flöde i tunnelbaneuppgången/tunneln KTH
2:3 Uppg. 2–3 Antal människor boendes i kvartern runtom kring
2:4 Uppg. 2–8 Studenter i verkstaden inkl. DFL
2:5 Uppg. 3–3 Komplex rörelse
2:6 Uppg. 2–2 Antal studenter på A-skolan fram till idag
2:7 Uppg. 2–6 Aktiviteter i bottenvåningarna i kvarteren runt A-skolan
2:8 Uppg. 2–4 Könsfördelning bland studenter på A-skolan fram till idag
3:1 Uppg. 1–5 Västerås
3:2 Uppg. 2–7 Köp i kafeterian på A-skolan
3:3 Uppg. 4–8 Flöde Valhallavägen
3:4 Uppg. 4–2 Flöde i triangeln Ahus
3:5 Uppg. 1–2 Göteborg
3:6 Uppg. 1–1 Stockholm
3:7 Uppg. 4–7 Flöde KTH Campus
3:8 Uppg. 4–4 Flöde Östra Station
4:1 Uppg. 3–2 Komplex rörelse
4:2 Uppg. 3–8 Rörelse genom rum
4:3 Uppg. 4–5 Flöde Karlavägen/Rådmansgatan
4:4 Uppg. 1–8 Helsingborg
4:5 Uppg. 1–3 Malmö
4:6 Uppg. 1–4 Uppsala
4:7 Uppg. 2–1 Antal ritbord på ritsalar idag
4:8 Uppg. 3–6 Rörelse genom rum

OBS - uppdaterad måndag em.

A1: Indelning

Det finns 30 diagram - numrerade - på servern. Ladda ned zip-filen [UppgA1_Diagram.zip] som innehåller allihop och detaljstudera det diagram som har samma siffra som nedan.

Alp Melissa : 1
Andersson Helena : 2
Andersson Märta : 3
Andersson Rasmus : 4
Anduaga Jan : 5
Backlund Daniel : 6
Barenghi Anna : 7
Bergman John : 8
Bjärnström Johan : 9
Björö Hanna-Thea : 10
Borg Josefin : 11
Boström Helene : 12
Brandberg Corinne : 13
Bärring Anna : 14
Bölin Eric : 15
Carlsen Alexander : 16
Carlström Arvid : 17
Demirel Aday : 18
Druml Kaspar : 19
Eckerbom Arram : 20
Ekblad Marie : 21
Engdahl Martin : 22
Ernst Christian : 23
Fored Simon : 24
Frelin Anders : 25
Grundmark Anna : 26
Gustavsson Lisa : 27
Gynther Caroline : 28
Göhle Marcus : 29
Habib Brian : 30
Habtezion Danait : 1
Hagegård Mattias : 2
Hallström Gustav : 3
Hammerbo Gustaf : 4
Hansson Brusewitz Anna : 5
Hardenborg Anders : 6
Hederus Jim : 7
Hellström Emma Kristina : 8
Henriksson Mirja : 9
Heymowska Helena : 10
Holmberg Daniel : 11
Hussain Faiza : 12
Jakobsson Frej : 13
Jogefalk Axel : 14
Johnell Lukas : 15
Johnsson Anders : 16
Josefsson Magnus : 17
Jörnholm Torulf : 18
Karlsson Björn : 19
Kinkel Martinoski Marija : 20
Klefbom Helena : 21
Landström Albin : 22
Larsson Kajsa : 23
Lavrentieva Desislava : 24
Lavér Ulrika : 25
Lekman Hannes : 26
Liljeblad Carl : 27
Lindberg Simon : 28
Lindelöf Sofia : 29
Lindersköld Nicklas : 30
Lindskog Ellen : 1
Loftén Calle : 2
Lundberg Simon : 3
Lundkvist Jakob : 4
Lundmark Matilda : 5
Lundqvist Erik : 6
Lundström Gustav : 7
Lydén Malin : 8
Mahmoodi Mohammad Reza : 9
Mattsson Nicodemus : 10
Mierse Emma : 11
Mihajlovic Maja-Jelena : 12
Mikulowska Madsen Agnes : 13
Mill Petronella : 14
Mirzaie Ramina : 15
Mohlin Sara : 16
Moore Julia : 17
Nelson Madeleine : 18
Nensén Emil : 19
Nermansdotter Sara : 20
Nilson Teodor : 21
Paljak Agnes : 22
Persson Magnus : 23
Persson Matilda : 24
Persson Oskar : 25
Restadh Pontus : 26
Ringbom Lars : 27
Salonen Carl Arthur Filip : 28
Sander Hanna : 29
Sellerfors Moa : 30
Sir Stefania : 1
Sjögren Molly : 2
Skaldeman Åse : 3
Solala Arvidsson Annavera : 4
Spett Max : 5
Stensils Elin : 6
Sterner Per : 7
Stuart Dahlgren Tolla : 8
Sundin Helena : 9
Sundin Kristina : 10
Sundvall Elin : 11
Svahn Morgan : 12
Söderlind Viktor : 13
Söderman Viktoria : 14
Tang Hans : 15
Thorén Lars : 16
Thunberg Martin : 17
Thunholm Julia : 18
Troedsson Friberg Felicia : 19
Vallo Fanny : 20
Van Dongeren Marieke : 21
Vincent David : 22
Wallhammar Johan : 23
Wallin Carl : 24
Westermark Ingrid : 25
Wirström Nils : 26
Åberg Elina : 27
Öhman Maria : 28
Örn Bisera : 29
Östergren Hanna Desireé : 30

Start måndag 3:e november 9:00

Chris Ware

På måndag start Representation 3 i A2, klockan 9:00. Se separat post för schema. På servern ligger redan ett textkompendium för de som vill börja läsa redan; de tre första texterna ingår i den första veckan. Kurslitteraturen (eller kursboken), hittar ni här.

Filmtips: Big Data

Just nu visar SVT/Vetenskapens Värld:  Big data - så kartläggs hela ditt liv. Fram till den 26:e november.

Så gör man: Terrängmodell (3D)

Blå Jungfrun, Kalmar Sund. LiDAR-data. [LAStools/LASVIEW] 

Förutsättningar:
– Program: LAStools + Rhino (eller alt. 3D-program som kan läsa .OBJ- eller .txt-filer). Överkurs: Meshlab + QGIS 2.0
– Operativsystem: windows. Alternativ: du som kör mac, testa WineBottler. (bara ett tips, ej testat! – nu är det testat, och det verkar inte funka. Rekommenderas bara för riktigt för dem med mycket mycket tid och intresse. Lite info här. Använd BootCamp eller Parallells.)
– Höjddata: Lantmäteriets Vektor Laserdata (LiDAR-data från Lantmäteriet, mer info här.) Exempel: 10A040_63450_6075_25.las

Format
– Höjddata från Lantmäteriet kommer i LAS-format, och innehåller x,y,z-koordinater samt ytterligare information (koordinattyp: vatten, mark, byggnad etc)
– LAStools kan exportera ett antal olika format: 3D-mesh – .OBJ, koordinatfil – .txt, Shape-fil – .shp och några till. Med LAStools kan du välj hela eller bara en del av LAS-filen (eller filerna), och du kan också filtrera bort saker i 3D-molnet som du inte vill ha med (typ träd och vatten).
– Bra att veta: LASTools sparar alltid det du gör i samma folder som ursprungsfilen. Och skriver över ifall du gör samma sak fler gånger. Utan att fråga.

LASTools

Steg-för-steg
1. kör igång LAStools. Du hittar startfilen lastool.exe i en av underfoldrarna när du packar upp programmet: LASTOOLS/BIN/. Då får du ett program som ser ut som bilden ovan. Det är en samling småprogram som går att köra autonomt också, men öppna därför just lastools.exe för undvika förvirring. Sedan: öppna en LAS-fil: BROWSE... . Det kan vara lite svårt att navigera i filsystemet, men det går, använd \ för att röra dig uppåt. Byt hårddisk/partition, om det behövs, genom ändra prefix i DIRECTORY.
2.  Filtrera. Om du vill skapa en ren terrängmodell – utan träd och hus – kan du filtrera bort allt information utom den rena marken.
– Välj FILTER, enklast är det genom att välja klassifikation.
– Markkoordinater är CLASS 2, så välj BY CLASSIFICATION OR RETURN > KEEP CLASSIFICATION. Välj NUMBER AND VALUE: skriv 2 [som markklassen, 2].
– Klicka på ADD. Texten keep_classification 2 dyker upp.
3. Definiera projektionen. Det här kan – om du vill – du hoppa över första gången. I vissa situationer (vissa av LAStools kommandon) kan det krävas, att informationen har definierats, i vårt fall med Lantmäteridata, som SWEREF 99TM (3006). Under PROJECTION fyll i:
– TRANSVERSE MERCATOR
– FALSE EASTING: 500000
– FALSE NORTHING: 0
– UNITS: METER
– CENTER LONG: 15
– NAT ORIGIN LAT: 0
– SCALE FACTOR 0.9906 0.996
– ELLIPSOID: NAD83
– ELEVATION UNITS: METER
4. Om du vill kan du välja en liten del av det LAS-data du öppnar. Kanske har du fyra stora filer, kanske du bara vill ha några kvarter i en stad. Behöver du det, använder du dig av
– CLIP INPUT (längst ned, till höger) och PICK för att rita en rektangel där du vill beskära din höjdmodell. Eftersom du säkert inte har en aning om var som är var, gå först till LASVIEW för att se hur din modell ser ut.
– Välj LASVIEW, klicka RUN. Principen är likadan för alla programmets kommandon (eller småprogram). Du kör dem genom ett RUN och sedan START. Där kan du – om du känner dig avancerad – ändra i inställningar. Om du är sugen på det, läs in dig på vad, hur, syntax i README i respektive program. Inne i LASVIEW kan du rotera, zooma, ändra punktstorlek, panorera. MELLANSLAG växlar mellan vykommandon. Högermusknapp ger fler alternativ. Kolla att det är den del av landskapet du vill ha, kolla vilket utsnitt du vill ha, gå tillbaka till CLIP INPUT och beskär ifall du känner för det.
5. Exportera. Det finns tre olika sätt (åtminstone) du kan få ut informationen från LAStools till typ Rhino:

a) Mesh. Mest direkt är att ta över höjdmodellen som en meshad höjdmodell.
– Använd LAS2TIN. TIN står för Triangulated Irregular Network och kommandot exporterar modellen som SHAPE eller OBJ.
– Välj OBJ om du vill arbeta i Rhino. Läs mer om detaljerna i README. Kör RUN för att generera modellen. Modell-filen ligger i samma folder som LAS-filen. Sedan är det bara öppna upp i Rhino. Enheten är meter.

b) Koordinater. Gillar du punktmoln, kan du lätt exportera hela topografin som x,y,z-koordinater till Rhino för att skapa din Mesh där.
– Använd LAS2TXT.
– Inställningar: x y z  iklickat.
– PARSESTRING: XYZ
– SEPARATOR: SPACE (men vad som helst funkar, bara du berättar vad i Rhino (IMPORT, OPTIONS)
RUN.
– Så får du en textfil (.TXT) och den kan du bara öppna i Rhino OPEN/IMPORT, välj sedan samma DELIMITER som i LAStools (typ SPACE). Välj POINTCLOUD eller inte (om inte, kan det bli tungt). Rhinokommandot MESHFROMPOINTS skapar sedan ett mesh från koordinaterna.

c) Koordinater eller mesh igen. Ett alternativ om man inte tycker att varken LAStools eller Rhino ger dig en bra mesh är att experimentera med programmet MeshLab (gratis), finns för windows, ubuntu och vissa mac. Du behöver samma textfil som ovan men du måste ändra suffixet, från .TXT till .XYZ. Eller så tar du in din mesh via .OBJ och bearbetar den där med diverse algoritmer (smoothing, sharpening etc).

d) Höjdkurvor. Du kan också få samma resultat som från QGIS och DEM-filen, vanliga höjdkurvor. Men till skillnad från DEM/QGIS är dessa i 3D.
– Använd LAS2ISO.
– Inställningar: EVERY N UNITS (gör höjdkurvar var N meter) och där du definierar N nedan i UNITS/ISOVALUE.
– Exporterar gör du i KML (testat) eller SHAPE (har ej testat).
– Starta QGIS 2.0
– Lägg till vektorlager
– LAGER > SPARA SOM > FORMAT: AUTOCAD DXF > OK
– Öppna i Rhino.

LAS2TIN: Mesh från LASTools (Blå Jungfrun)

LAS2TXT: Mesh från Pointcloud i Rhino

LAS2ISO: Höjdkurvor från LAStools

Exempelsektion, detaljeringsnivå, Blå Jungfrun, från LAS2TIN